MMG: Kan ni börja med att berätta lite om vilka ni är och vad ni gör?

Sebastian: Jag heter Sebastian Jessen. Jag är skådespelare och debuterade 1997 i Peters Jul på numera nedlagda Amager Scenen. Sedan dess har jag medverkat i flera danska filmer och tv-serier.

Andreas: Jag heter Andreas Jessen. Jag är 34 år gammal och också skådespelare. Jag gjorde min professionella skådespelardebut 1997 på Amager Scenen i Köpenhamn. Senare tog jag examen från Den Danske Scenekunstskole i Odense 2016, och sedan dess har jag arbetat heltid som skådespelare.

Det här var innan de ens hade funderat på vilken karriärväg de skulle välja, och utan att det egentligen låg i korten, med en pappa som var fastighetsmäklare och en mamma som var laboratorietekniker, hade de båda redan stått på scen. Sedan dess har de medverkat i många nationella och internationella serier och filmer. De har till och med varit med i samma produktioner flera gånger, senast 2020 då de spelade bröder mot varandra.

MMG: Vad är det bästa med att ha en bror som gör samma sak som du?

 Sebastian: Det bästa med att dela min passion för skådespeleri med min bror är att vi alltid förstår varandra på det området och alltid kan sätta oss in i hur den andra känner. Det kan vara svårt för våra vänner utanför branschen att fullt ut förstå vår arbetssituation och de utmaningar som följer med den, men lyckligtvis är det inte så med min bror. Gudskelov.

Andreas håller med och tillägger att en av de bästa sakerna med att ha en bror som gör samma sak är att han har någon att prata med, både när arbetslivet visar sin goda sida och sin mindre goda sida.

Andreas: Det måste finnas en allmän uppfattning om att brödraskap är lika med konkurrens. Jag känner ärligt talat inte att det är så i min relation till Sebastian, särskilt inte när det gäller vårt arbete.

MMG: Om ni inte vore skådespelare, vad skulle ni vara då?

Sebastian: Om jag inte vore skådespelare skulle jag vilja arbeta med något inom mat, och gärna vin också. Jag love att äta och dricka, och jag love också att laga mat, särskilt när jag har tid att fördjupa mig i det. Som barn använde jag kokböcker som godnattsläsning.

Andreas: Jag lekte med tanken på att bli antingen arkitekt eller möbeldesigner innan jag till slut bestämde mig för att satsa helt på skådespeleriet. Jag är också övertygad om att jag på ett eller annat sätt skulle vara egenföretagare.

MMG: Och slutligen, om någon drömmer om att förverkliga sina skådespelardrömmar, hur kommer man bäst igång?

 Sebastian: Jag började skådespela som barn och såg det för många år som min hobby innan jag bestämde mig för att försöka försörja mig på det. Jag är självlärd och brukar säga att jag har varit och fortfarande är lärling. Jag har arbetat med några av Danmarks största namn och försökt suga åt mig allt som en svamp. På det sättet är jag privilegierad och känner mig ofta lyckligt lottad som kan leva på det jag brinner för.

Mitt korta svar skulle vara att göra som min bror gjorde. Sök till landets scenskola och håll alla tummar du har. Kommer du in är det bara att njuta av det och ta till dig all kunskap du kan. Tro på det, ge allt du har, jobba häcken av dig, och tyvärr behöver du också ha lite tur.

Andreas: Jag gjorde min skådespelardebut vid 8 års ålder, och jag hade turen att hamna i branschen långt innan jag drömde om att göra det till mitt yrke. Därför är jag nog inte den bästa att svara på den frågan.

Min bästa gissning skulle vara att hitta en folkhögskola eller något liknande där man undervisar i skådespeleri, för att komma in och prova på det i en trygg miljö där det finns utrymme att utforska och lära. Efter det skulle Den Danske Scenekunstskolen vara den naturliga vägen att gå. Man kan absolut också skapa en karriär utanför skolorna, men det är ett utmärkt sätt att få kontakt med branschen.