Per Hansen: Floristen med kronisk kontaktallergi

Floristen med kronisk kontaktallergi

Ibland blir passionen för något så stark att inget kan hålla dig borta från det. Inte ens om du en dag utvecklar en allergi mot det du brinner för. Så var det för den karismatiske växtentusiasten Per Hansen när han sex år in i sitt blomsteräventyr fick diagnosen kronisk kontaktallergi.

Per Hansen är utbildad växthusgartner och senare även blomsterdekoratör. Han har drivit flera blomsterbutiker tillsammans med sin fru Lone vid sin sida. Han köpte sin första verksamhet redan innan han avslutade sin lärlingstid. Fleurie hette butiken. De första sex åren gick lätt, men en dag började Per utveckla allergier.

"Mina händer gjorde så ont och plötsligt började huden lossna från fingrarna. Vi gick därför till läkaren, och hudavdelningen i Odense kunde tala om för mig att jag hade kronisk kontaktallergi. Det fanns inget att göra och ingen hjälp att få, så vi var tvungna att sälja butiken”

Per berättar om hur svårt det var att acceptera när man är florist i heart. Hans intresse för blommor började redan som barn när han uppskattade dagarna i trädgården med sina föräldrar. Inte för att spela fotboll, utan för att plantera om och beskära. I nian fick Per praktik i en blomsterbutik, som sedan erbjöd honom en elevplats, men den var han tvungen att tacka nej till mot sin vilja.

“Min storasyster utbildade sig i en Herr's klädbutik, men när hon var färdigutbildad kunde hon inte hitta jobb. Hon grät i för tre månader. Därför tyckte mina föräldrar inte att jag skulle utbilda mig i butik. Det var bara att utbilda sig till arbetslös, sa de. En dag började jag prata med vår granne, som var revisor hos en växthusodlare – en rosplantskola i Fredericia – och då fick jag en lärlingsplats där".

Efter att Per utvecklat allergi hade det enklaste varit att byta karriär, men för Per var det inte bara jobbet som hade tagits ifrån honom. Det var hans liv. Därför började han fundera på andra sätt att ändå kunna ha en fot kvar i branschen.

"Jag tog körkort för större fordon så att jag kunde köra runt i en större skåpbil och sälja blommor till butiker. På så sätt var jag fortfarande kvar i yrket. Senare blev jag frilansare, där jag hjälpte blomsterbutiker att optimera inredningen i butikerna. Det var bara inte riktigt samma sak. Det gjorde mig inte lycklig på samma sätt som att vara den som binder buketterna”

Lyckligtvis för Per hade han sin fru Lone vid sin sida. En viljestark kvinna som inte heller hade någon tanke på att ge upp sin blomsterdröm.

"En dag var vi i en blomsterbutik i södra Jylland. När vi kom hem berättade min fru att butiken var för sale och hon var fast besluten att vi skulle köpa den. Det borde vi nog aldrig ha gjort för flera anledningar, men sanningen är att det fick vårt blomsteräventyr att börja igen. Under tiden hade min fru hittat de här nitrilhandskarna som jag använder – och med dem kunde jag arbeta med blommor igen. Det krävde lite tillvänjning, men i dag kan jag arbeta ännu bättre med blomsterbinderi och dekorationer än jag kunde tidigare, utan handskarna”

Vi kommer aldrig att sälja oss själva för blommor

Under vårt samtal går det upp för Per att hans liv har tagit en ny vändning vart sjätte år. Han avslutade sin utbildning efter sex år – och han hade också sina två senaste blomsterbutiker i sex år vardera. Sin nuvarande verksamhet, By Hansen, har han haft i två och ett halvt år, men den här gången hoppas Per att det blir mer än sex år. Han vill gärna att det ska bli slutstationen.

"Jag hoppas att detta är vår sista hållplats, men det beror förstås på utvecklingen. Det är en liten kris på marknaden just nu, men det är inget vi känner av. När man är en specialbutik och följer sin heart ska man inte få panik och sälja sina saker billigt. Det gör vi i alla fall inte. Om branschen inte längre låter oss driva verksamheten på det sätt vi vill, då bryr jag mig inte längre".

När man träffar Per Hansen råder det ingen tvekan om att han är stolt över sitt yrke. Sättet han talar om blommor på; att arbeta med blommor. Man känner stoltheten på långt håll. Per är stolt över sitt yrkeskunnande, och han förväntar sig också en hög nivå av professionalism från andra. "Kunderna måste kunna lita på att saker blir ordentligt gjorda", säger Per medan han arbetar med en av dagens kundbeställningar.

"Man blir en skicklig florist genom att gå utbildningen, lära sig teorin och förstå vad man gör. En stor del av arbetet handlar om att förstå de olika proportionerna i förhållande till det gyllene snittet. Vi märker ofta att kunder kommer in med en vas som är 30 cm hög, och då vill de också ha en bukett som är 30 cm hög, men det fungerar inte. Buketten måste antingen vara mindre eller ännu högre. Det är samma sak med former och färger. Man måste förstå hur de olika proportionerna samspelar.”
Vi pratar lite om mode, trender och tendenser inom blommor och växter.

Något som Per känner starkt för. "Folk är mer medvetna i dag. Det är väldigt få som inte har en åsikt om sitt hem och hur de lever – och många har också en åsikt om blommor och växter. Trender kommer och går. Nu har vi just haft en period där torkade blommor var det stora, och vi kommer nog att se mer sidenblommor de kommande åren. Det kan jag också leva med, men sedan finns det trender som vi ser med de här färgade blommorna. Dit kommer jag aldrig. Min heart för blommor är alltför stolt för att spraymåla färska blommor. Det är onaturligt. Om man målar något som redan är dött är det okej, men när man målar något som fortfarande lever, blommar och står fint; då hör det ingenstans hemma, enligt mig.”

Den naturliga livsmiljön

Som florist och dekoratör kommer det kanske inte som någon större överraskning att Per Hansen hittar inspiration i naturen. Det är inte de färgsprakande blomsterfälten som fascinerar honom mest; det är det gröna, mossiga och helt naturliga skogslandskapet.

"När du inte hittar mig här nere i butiken, hittar du mig i skogen. Jag tycker om att titta ut över vattnet, men jag tycker det är roligare att gå in i en skog och bara titta upp. Sättet som solen letar sig in mellan träden är så livsbejakande. När våra barn var mindre hade jag alltid en sax med mig ut i skogen. De sprang runt och klippte saker åt mig och sedan band jag medan vi gick. Det var galet roligt att binda en så stor bukett av allt man bara hittar. Det är något så vackert i det".

Det är också den vilda naturen som lockar honom när vi frågar vad hans drömresmål är:

”Jag har aldrig provat det, men jag skulle vilja uppleva den mellersta delen av regnskogen. Det är där allt det subtropiska livet finns. Många av de växter och blommor som omger oss är vi inte alls medvetna om var de kommer ifrån, vad de egentligen är och vad de kan göra. Orkidén är ett bra exempel. Det är något vi har hittat på genom att sätta den i en kruka. Normalt växer den bara i grenarnas vinklar i regnskogen, hänger uppe i trädkronorna, där den fäster med sina luftrötter”.